Jag är tillbaka! Och det är inte bara jag utan alla mina fantastiska kollegor också, inklusive alla alliansvänner och vi är så redo för att vinna val. Jag tror också på riktigt att det är inställningen man bör ha. 

Ulf Kristersson brukar ständigt återkomma till hoppfullheten som ett nyckelord. I allt det vi gör, gör vi också det med tron på att det finns en hoppfull framtid. Rättigheter, skyldigheter, möjligheter – lika för alla. Det är ju inte enbart Moderaterna som har anammat ett patos som betyder att vi vill se ett bättre Sverige, ett Sverige där barn kan växa upp och bli precis vad man nu vill. Ett Sverige där du har rätt att älska vem du vill. Ett Sverige där du är trygg. Utan vi delar denna bild med Alliansen.

Kanske är det inte full on valrörelse i varenda stuga där ute i landet. Kanske finns det någon som har missat att det ens är val i år? Jag vet inte men jag är också redo för den tid då Sverige bubblar av ett mer genuint intresse för politik. För ideologi. Jag bara önskar att det vore något som man alltid hade med sig – att det alltid vore intressant för en bredare grupp än vad det ofta är idag.

Men jag är som sagt var tillbaka på jobbet igen och redo. Det här innebär också att jag tänker försöka blogga mer under själva valrörelsen – om frågor som ligger mig varmt om hjärtat, vad vi gör om dagarna och så vidare. Men du kanske har en input, fråga eller fundering? Skriv gärna i kommentarerna! Vad vill du veta?