Skriver man något idag så känns det som att ämnet är självskrivet och självklart är det även så i mitt fall. 8 mars, den internationella kvinnodagen som faktiskt firar 100 år idag. 100 år då det har hänt så otroligt mycket för kvinnors frigörelse men det finns fortfarande en otrolig lång väg att gå. Och vägen är uppdelad i stigar. Som ser olika ut i olika delar av världen.

Det är fortfarande så att flickor gifts bort, barn könsstympas och flickor har sämre förutsättningar till utbildning. I Sverige tjänar en kvinna 13 % mindre än en man även om de utför samma jobb. Dagligen ifrågasätts jag om jag gillar rosa för att jag är jag eller för att patriarkatet har sagt åt mig att det är så. Kvinnlighet anses också vara något fult. Alla dessa saker är sådana saker som gör att 8 mars fortfarande behövs och kommer att behövas ett tag till.

En kvinnlig förebild för mig är skådespelerskan och aktivisten Emma Watson. Och kudos till denna människa som fotades till ett tidningsomslag som har fått hela vänsterfalangen som kallar sig feminister att sparka bakut. Men kan vi inte bara ta ett steg tillbaka? Och faktiskt fundera på vad som händer i den här situationen: Kvinnor trycker alltså ned en kvinna för att hon inte agerar på ett sådant sätt som gruppen anser är acceptabelt… Känns inte det igen? Och hur dumt är det inte!?

För mig handlar feminism om kvinnors rättigheter. Och kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter. Jag skriver det igen: kvinnors rättigheter är MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER. Punkt.

Feminismens spektrum är brett. Och vi får in allt från lika lön för lika arbete till rättigheten till skola oavsett kön. Från rätten till sin egen kropp till rätten att kunna gå hem tryggt på natten. Och vill jag bära rosa så är det också okej, för det är mitt alldeles egna val. Ett val som jag är fullständigt okej med.

8 mars är också dagen då jag alltid får lust att damma av Margaret Thatchers fantastiska citat: ”If you want anything said, ask a man. If you want anything done, ask a woman.” För även om kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter så behandlas det fortfarande inte så år 2017. Och det behövs individer som aktivt jobbar för att ändra på det, jag lovar!