Ljudet av hopp

 

 

Jag skulle kunna ägna inlägget åt att rikta kritik och göra partipolitik av de bränder som härjar i Sverige just nu. Men det är att plocka billiga politiska poäng och det gynnar faktiskt inte någon. Om inte så är det smaklöst när vi har människor som evakuerar sina hem, som ser sitt leverbröd brinna upp och där katastrofen faktiskt är här. Så jag tänker istället fokusera på det hoppfulla – på det som gör att de här bränderna kommer vi prata om, likt den i Västmanland 2014, men vi kommer att prata om det som det där tillfället när vi alla insåg hur otroligt bra och ödmjuk man blir inför det faktum att det finns så mycket mer än elände och krig när man pratar om stater som interagerar med varandra. Det finns gånger då vi ställer upp för varandra. Det finns gånger då jag är stolt och ödmjuk inför mänskligheten. Det finns gånger då jag påminns om varför EU är EU och varför jag alltid kommer vara dess största förespråkare (även om det finns gånger jag är väldigt kritisk).

Den Europeiska Unionen, vi har så mycket att tacka detta projekt för i början så var det just det, ett projekt. Men när Sverige står i brand så finns unionen där. Lite som en förälder som rycket in när det behövs, som håller ihop alla syskon och ibland säger till på skarpen när det ballar ur. Och lite som en förälder så lägger sig EU i vissa saker som de inte alls behöver. Men kanske är det lite av en förälders jobb också?

Varje morgon och varje kväll passerar brandflygen över mitt huvud. Och jag ser alltid till att jag står på terrassen så att jag verkligen känner när de åker förbi. För det gör man och man blir ödmjuk inför den hjälp men också den beslutsamhet som finns att ja, det brinner men vi vet ju alla att eld går att släcka. Det är ju bara lite tuffare när över 15 000 ha brinner. Men det är inte omöjligt. Kom ihåg det: det är inte omöjligt.

Det värmer i alla fall mitt hjärta (och många andras hoppas jag på) att EU:s medlemsländer finns där för oss och vår granne Norge. Man ska inte glömma av Norge i det här. Och man ska heller inte glömma av att bakom varje flagga så finns det människor. Ja, de gör sitt jobb. Det tänker jag inte argumentera emot men att sätta sig i brandbilar från Polen och Tyskland och åka till norra Sverige, det gör man inte på en kvart. Brandflygen från Italien och Frankrike är ovärderliga. Hjälpen vi får är ovärderlig. EU är ovärderligt. Glöm inte av det när bränderna är släckta.

Lämna kommentar Dela inlägget:

Klimatpolitik, milspromenader och skratt

IMG_7302

Jag är så otroligt ödmjuk inför den här chansen jag har fått på Mid Sweden European Office. Och att få vara i Bryssel och få bevaka politiken men även kunna påverka det yttersta maktcentrumet i Europa, det är ändå rätt galet. Galet på ett bra sätt.
Den senaste 1 1/2 veckorna som jag har varit här har varit magiska. Jag jobbar som en liten dåre och spenderar sedan all ledig tid med vännerna här nere. En 10timmars arbetsdag är ändå rätt standard som ofta kanske följs upp av ett mingel (som också är jobbrelaterat). Så en 6-timmars arbetsdag, släng dig i väggen!

Men just faktumet att det går i ett här och det är alldeles fantastiskt men det har gjort att bloggen här har stannat av lite. Däremot publicerar jag saker dagligen på nätet nu för tiden. Mid Swedens hemsida går varm tillsammans med de sociala medierna. Just idag finns det två texter signerade mig på hemsidan. En om LULUCF och en om EU:s energiunion. Vilket är superintressanta ämnen, så vill du läsa mer rekommenderar jag att klicka på länkarna i det här inlägget.
Det är också en liten inblick i vad det är jag sysslar med om dagarna. Det och att jag går cirka en mil om dagen. Ofta i klackar. (Och jag vet att mamma kommer bli lite trött nu när hon läser detta.) Sammanfattningsvis kan jag ändå konstatera att jag just nu trivs som fisken i vattnet och har fantastiska kollegor, träffar inspirerande människor och bara lever livet tillsammans med oändligt mycket skratt. Det är bra helt enkelt.

Lämna kommentar (2 st) Dela inlägget:

2nd: Europaparlamentet

IMG_7284

Att dag två skulle leverera en ackreditering som gör att jag kommer in på parlamentet lite när som helst var definitivt inget jag hade förväntat mig. Men nu finns det ett passerkort med en totalt osmickrande bild. (Varför är det alltid så?) Och min andra dag på Mid Sweden övergick alltså till att från tre springa runt på olika utskottsmöten och lyssna. Så fantastiskt roligt!

Nu ska jag strax ta min dagliga promenix på 30 min till kontoret och så författa ihop rapporter från igår. Och ja, lyssna på det som hände innan lunch också. Livet här är verkligen annorlunda mot studentlivet jag har levt de senaste 5,5 åren. Men det här är så mycket bättre!

Lämna kommentar Dela inlägget:

Fly me to the moon

IMG_7282

Klockan 03:30 imorse (?) påbörjades min dag. En dag som ändå är rätt omvälvande för mitt lilla liv. Föräldrarna och jag, plus mina två väskor, hoppade in i Volvon och drog från lugnets trygga vrå hemma i Dalarna och till Arlanda. Och klockan åtta lyfte planet mot mina drömmars stad: Bryssel.

Så här är jag nu. I Bryssel! Lite lätt chockad är jag nog ändå och jag kommer antagligen inte riktig förstå att jag faktiskt bor här innan jag och staden firar en månad som nyförälskade. Tror nog att det är lite samma princip som när jag flyttade till Göteborg. Bara att det här är ytterligare lite bättre. Även om jag känner mig livrädd inför det faktum att lära mig åka kollektivt i den här staden… Frågan är om jag inte kan tvinga någon utav mina vänner som också är här att faktiskt lära mig? Men kollektivtrafikkaoset får helt sonika vänta tills imorgon. Just nu är min hjärna mest för mosad för att den ens ska fungera.

Men trots att jag egentligen är för trött för att ens fungera så har jag tagit mig till det hus där jag ska bo. Och till mitt rum. Med en Ikea-säng, hur det här äventyret än går så kommer jag åtminstone sova gott. Och idag blir helt enkelt en sådan där dag då mitt Netflix-konto får gå varmt och jag gör mig redo, för att citera en fantastisk vän: ”För att ta staden med storm!” Imorgon alltså.

Hädan efter kommer bloggen dels antagligen konverteras till någon form av dagbok. Vad jag gör om dagarna här och så vidare. Men också naturligtvis om dess syfte, politik och tankar. Även om kanske ämnena kommer bli bredare. Vem vet: det kanske kommer ett inlägg om skogspolitik och EU längre fram. För hur det nu än är så är det Mid Swedens intressen jag kommer att bevaka under mitt halvår i hjärtat av Europa.

Lämna kommentar Dela inlägget: